Horace lyssnade inte på mig i år heller. Jag börjar tro att mina månatliga försändelser av Dean R. Koontzs kompletta oeuvre i halvfranska band till SA är en felsatsning. Måste hitta en ny champion! Men vem? Dan Brown? Sidney Sheldon? Thomas Ledin? Ständigt dessa beslut!
Jag blev glad - och lika förvånad som alla andra - när jag hörde att akademien tilldelat Harold Pinter årets pris. Glad av två anledningar: 1) utnämningen av en person som i all väsentligt är dramatiker och inte poet, prosaist eller romanförfattare tyder på en öppenhet gentemot definitionen av litteraturbegreppet och ett större fokus på texten som sådan, och 2) jag har faktiskt en relation till Pinter och hans pjäser eftersom jag läst en handfull av dem (tyvärr har jag dock aldrig sett någon framföras). Lyckades rota fram hans kort-korta förhörsdrama One for the Road (1984), taskigt kopierad ur The New York Review, läste om den, och påmindes om hur iskallt och dräpande han använder språket för att förmedla (eller förstärka) maktrelationer - hur dödsbud och order om tortyr kan komma i bisatser, nonchalant och sadistiskt, som ett kusligt manipulerande by the way.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar