söndag 20 november 2005

The Harry Coverts

Har haft så många livsnjutarhelger efter varandra att lutheranen i mig skriker efter lite elände och tristess, gärna kombinerat med slitiga arbetsdagar och svält. Vintern är dock kommen, så nu känns det åtminstone som att jag ska kollapsa och dö av köldrelaterade skador närhelst jag går utanför dörren - ett steg i rätt riktning.

Äntligen lunch på Gamla Gatan på Limhamn: tillfredsställande, men avslöjade kanske inte så mycket om köket som ett kvällsbesök säkert gör (förutom: klassisk fransk/svensk husman, elegant, no fuzz). Citronkyckling med potatisgratäng, bbq-sås och haricots vertes låter ganska safe, och det var det också, men inte desto mindre gott. Gjort med omsorg och precision. Dessutom ingår en mycket god salladsbuffé och soppa. Och på fredagar är det gratis dessert. Fick sedan skrinlägga planerna på god ale, hamnade istället på Rasoir och värmde lederna med lite pastis. Konstigt att så få, bra barer har öppet mitt på dagen. Eller kanske inte.

Andra höjdpunkter under helgen: utmärkt Orphan Songs-spelning på ett knökfullt Glassfabriken; ännu mer kyckling, nu dränkt i marsala-vin (och serverad med - haricots vertes); brunch på konsthallen - tveklöst överskattat, ganska magert utbud och tämligen dyrt (135:-), men ack så gott, speciellt cous cous-salladen och revbenen, och DJn spelade Lady Day and John Coltrane; extramaterialet på Extras-DVDn; William Wylers Detective Story.

1 kommentar:

Martin Degrell sa...

Jag slår gärna ett slag för Metros överdådiga brunch. Mest utbud om man är köttätare - och det är man ju - men 80 spänn är inte fy skam, oavsett vad man stoppar i sig. Mellan 12 och 16, lördagar och söndagar.