The Aristocrats får ursäkta. Veckans bästa, och i filmhistoriska sammanhang viktigaste, DVD-släpp är David Holzman's Diary, en bonafide amerikansk DYI-klassiker från 1967 som tidigare varit i princip omöjlig att få tag på. Det är medvetna Second Run i England som slår amerikanska utgivare på fingrarna och ger ut denna fejkdokumentär om David Holzman (Kit Carson), en filmgalen yngling i New York som förekommer videodagböcker och dokusåpor med sådär trettio år när han filmar sitt vardagliga liv och sina närmaste vänner med en besatthet som alltmer distanserar honom från sin egen omgivning. Filmen är full av vilda experiment med svartvit 16mm och fisheye-linser, härliga miljöer och en riktigt gripande skärskådning av en ung man som tar Godards uttalanden om att film är sanning tjugofyra gånger i sekunden på största allvar. En av 60-talets bästa filmer, vars inflytande på efterföljande generationers indiefilmare varit enormt.
(Bonus: Kit Carson skrev senare manuset till filmadaptionen av Sam Shepards Paris, Texas, och är således lite oväntat inblandad i inte bara en utan två av mina favoritfilmer.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar