torsdag 7 december 2006

Årslistor 2006, del 2: NBR

National Board of Review har publicerat sin årslista. De intressanta kategorierna innehåller få överraskningar:

Best Film
Letters From Iwo Jima

Best Director
Martin Scorsese, The Departed

Best Actor
Forest Whitaker, The Last King of Scotland

Best Actress
Helen Mirren, The Queen

Och så vidare. Jag ska försöka undvika att låta alla dessa listor utveckla bloggen till en Award Season-besatt blogg - det finns redan tillräckligt många sådana - men: Letters seglar redan nu upp som en årsfavorit hos flera kritiker och jurys - filmen sägs vara mycket bra, men jävlar vad alla älskar att hylla Clint Eastwood vid varje möjligt tillfälle, han får så mycket gratis pga lång och trogen tjänst, produktivitet (på ålderns höst), och sin status som Hollywood Royalty att man baxnar (se: Million Dollar Baby). Och nu fick hans fans dessutom en andra chans att rosa honom när hans första film för säsongen, den på förhand pristippade Flags of Our Fathers, inte var så bra som alla hoppats (men den fick plats på NBR:s topp 10), och premiären av Letters raskt flyttades fram så den hann inkluderas i 2006-racet. Det tycks inte spela någon roll ifall fältet ser låst ut - Eastwood vänder upp och ner på allt.

Det som annars förvånade mig lite bland de övriga kategorierna var Djimon Hounsou som Best Supporting Actor för Blood Diamond - har inte sett filmen men den verkar vara rena katastrofen, om man får tro de flesta förhandsrapporterna. Men samma rapporter tycks å andra sidan vara överens om att Hounsou är det enda bra med filmen, så vad vet jag. Hade gärna sett att Alan Arkin uppmärksammades för Little Miss Sunshine.

Men den mest förbryllande utmärkelsen är för Breakout Performance, som går till Ryan Gosling för sin roll i Half Nelson. Bra film, bra skådis, men "breakout"? Jag antar att juryn inte sett The Believer, Goslings faktiska genombrott som Great Actor, eller för den delen det romantiska dramat The Notebook, hans kommersiella genombrott (som spelade in betydligt mer pengar än Half Nelson någonsin kommer att göra, om man nu bryr sig om sånt). Och om vi talar om riktiga genombrott finns det väl egentligen bara ett namn värt att nämna: Sacha Baron Cohen.

Slutligen, NBR:s topp 10:

Letters From Iwo Jima
Babel
Blood Diamond
The Departed
The Devil Wears Prada
Flags Of Our Fathers
The History Boys
Little Miss Sunshine
Notes on a Scandal
The Painted Veil

Criswell predicts: något av de "viktiga" kritikergängen - NY, LA, Chicago - kommer att uppmärksamma Borat eller SBC på något sätt.

Andra bloggar om: ,

Inga kommentarer: