Filmdagarna: after the fact

Min närvaro under filmdagarna för ett par veckor sedan blev verkligen sporadisk. På fyra dagar såg jag bara fyra filmer - Ratatouille (PRO), Waitress (pro), Superbad (pro-) och Two Days in Paris (pro). God utdelning ändå, all things considered. Jobbigaste upplevelsen var Arn-presentationen - trailerns horribla berättarröst och det evinnerliga svärddragandet (verkligen, ZAZ-varning) fick mig att titta bort i andrahandsskam. Hallå, kan vi få se några dialogscener istället för en massa poserande i motljus och slowmotion? Vilken habil klippare som helst kan få ihop tio minuter musikindränkta lösryckta actionsekvenser, men hur låter det när trummorna tystnar? Hur är tonen? Hur pratar folk, hur agerar de? Men stunden var åtminstone föredömligt kort, det bjöds på en bra macka, och en liten detalj i den påkostade Arn-foldern framkallade bullrande skratt.



Jag avundas inte den stackars SF-praktikant som fick en jättehög foldrar och en märkpenna framför sig någon vecka innan filmdagarna. Okej Kalle, get to work! Självklart blev effekten att alla uppmärksammade plumpen, snarare än att den f d finansiären smidigt föll bort från folks medvetande.

Mingelmässigt: En person jag inte kände sa hej. Det verkade glesare och tröttare än vanligt. Ingen bjöd mig på drinkar under festen, men det var inte så konstigt för jag var inte där. Istället körde vi ett privat wrap party kvällen innan på Mrs Brown (jag rekommenderar grisryggen). Hela teamet var på plats (2 pers). Under veckan gjorde vi helikopter-shots, stod på ett hustak och såg på festivalmyllret, satt på en stubbe i Bokskogen, och en massa annat spännande.

***

När veckan var över sänkte jag garden efter månader av oavbrutet dubbel- och trippelarbete, och kollapsade i en hög av sunk och förkylning. Jag gjorde det dock på rätt ställe, nämligen hos mina förstående föräldrar. Jag hann under veckan som gick även med världens segaste dop, en avstickare till Kalmar, en del barnpassning, och en båtutflykt med hot om motorhaveri. Såhär fint kunde det se ut:



Efter denna lilla halvsemester är jag nu tillbaka, i den mån jag någonsin var borta, eller för den delen någonsin närvarande. Jag har sett lite film också, och tv, men det håller jag lite på.

En låt. El Michels Affair gör Wu-Tang:



Kom igen - ABBA? Någon?


Andra bloggar om: film, filmdagarna, Arn