torsdag 1 december 2005

The Woodster 70



Idag fyller Allan Stewart Konigsberg, sedan 1952 mer känd som Woody Allen, 70 år. Grattis!

Woody gör fortfarande för många filmer. Han har regisserat ungefär en om året sedan 1971, och under en lång tid var hans produktivitet något positivt, som ett fan tackade man och tog emot. Men på senare år har det blivit plågsamt att se honom hantera sin åldersnoja genom att göra så många filmer han bara hinner och kan, till synes helt utan kvalitetskontroll eller återhållsamhet; med reservation för att jag inte sett Match Point ännu har han inte gjort en riktigt bra film sedan 1996 (Everyone Says I Love You). Problemet ligger enligt många i hans urvattnade manus: att han inte sparar på krutet och samlar på sig flera idéer till ett manus istället för att tvunget skriva flera tunnsådda. Jag tycker en minst lika stor anledning till nergången är skådespeleriet - något jag berörde i min recension av Melinda and Melinda.

Det fanns dock en tid då hans "en film om året"-strategi gav utdelning. År efter år. Mina tio favoriter av Woody just nu, torsdag 1 december:

1. Annie Hall (1977)
2. Crimes and Misdemeanors (1989)
3. Manhattan (1979)
4. Husbands and Wives (1992)
5. Broadway Danny Rose (1984)
6. Radio Days (1987)
7. Zelig (1983)
8. Bullets Over Broadway (1994)
9. Hannah and Her Sisters (1986)
10. Take the Money and Run (1969)

Bonus: Woody var en fantastisk underhållare i sina tidiga dagar - han började sin karriär som skämtförfattare åt Sid Caesars Your Show of Shows, och drog efterhand även ut på ståuppturné. Den som såg hans unika framträdande på Oscarsgalan 2002 vet att hans timing och skärpa fortfarande är intakt. Här, i en inspelning från The Shadows i Washington DC i april 1965, berättar han om hur han en gång blev kidnappad.

7 kommentarer:

Henrik sa...

Intressant att Everyone Says I Love You inte är med på din lista trots allt, den senaste där (Bullets over Broadway) är ju över 10 år gammal... och de flesta filmerna på din lista är från 1980-talet, det säger väl en del om how the mighty has fallen.

Undrar om det är en slump att kvalitetsfallet i hans filmer började kring 1992 när det avslöjades att han bonkade på sin expartners adoptivdotter och att det har gått brant utför sedan 1997 då de unga tu gifte sej? Man undrar...

hälsar
Henrik

Martin Degrell sa...

Everyone Says I Love You är bra, men inte tillräckligt bra för att platsa på en topp 10. Kanske 13-14, nåt sånt? Men visst säger det en hel del om hur hans filmer är idag - eller kanske ännu mer hur bra hans äldre filmer är.

mr. miller sa...

Otroligt roligt! Mycket fint! Han är en stor komiker och har alltid varit. Svårt med en topp tio-lista när det finns så många guldkorn. Men du har gjort en bra lista. Håller med om det mesta. Själv är jag lite pinsamt förtjust i September och även Broadway Dannie Rose. Och du har så rätt. De senaste åren har inte skapat någon triumfbåde precis. Själv njuter jag faktiskt av alla hans alster, good or bad. Spelar ingen roll. Jag tycker om dem i alla fall.

mr. miller sa...

Just det. Köpte Dufvenkrooks Vanilj och 05:an idag. Och en Lucia. Ser framemot morgondagens provning. Återkommer med nya omdömen.

Anna Hellsten sa...

Den förändrade (ehh lättare?) tonen i hans senare filmer erbjuder intervjun i senaste Vanity Fair en förklaring till, och ja, den har med hans privata situation de senaste 13 åren att göra.
Fantastisk text och intervju, spring & köp medan den fortfarande finns kvar.

Martin Degrell sa...

Tack för tipset, Anna. Eftersom det är Peter Biskind som skrivit artikeln lär det vara trevlig läsning - och eftersom den innehåller en intervju kanske den till och med är saklig!

(Verkar inte finnas på nätet; får plocka upp ett ex av tidningen.)

Max sa...

Det där oscars-framträdandet var inte så svårt att hitta på nätet - det var kul men går lite överstyr i slutet...