Det här tycker jag är fenomenalt bra. Otroligt smart och väldigt dumt på en och samma gång. Någon slags blandning av avant-retard såsom formulerad av People Like Us å ena sidan, Cassette Boys juvenila cutup-anarkism å andra sidan, och Eric Fenslers hysteriska cartoonrevisionism å den tredje. Samt en dos av Johan Söderbergs Read My Lips-montage. Och det är ju så jävla välgjort också! Och långt! Med fantastisk fingertoppskänsla. Jag skulle kunna kolla på dylika remixer hela dagen lång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar