If we don't, remember me. Den snyggaste och mest hypnotiska av alla .gif-bloggar. Det här är kanske old news för vissa. Även för mig, men jag har glömt länka till den tidigare. Gå vilse i den.
3 kommentarer:
abcderik
sa...
Ja, den är ju fantastisk den där bloggen. Jag är gröngöling när det gäller .gif och undrar om detta är ett unikt tillvägagångssätt? Jag tänker på att animationen är koncentrerad till vissa detaljer medan resten av bilden är fryst? Eller är det old news som bara inte brukar göras så här snyggt?
Och om man tänker vidare: Går det inte att göra några filmvetenskapliga poänger kring dessa bilder? Film har ju alltid kunnat leka med tid och rum och de bästa bilderna på bloggen lyckas ju... tja, extrahera ett ögonblick som fastnar i tiden blabla... Eller nåt.
När det gäller skaparna av den här bloggen (vet inte vilka det är) tror jag helt enkelt att de är väldigt duktiga på att fånga små, små ögonblick där rörelsen i bilden är minimal och väl lämpad för loopning. (Dessutom är de oftast väldigt smak- och måttfulla i sina film- och scenval.) Och på så sätt är de ganska unika, åtminstone i sin konsekvens; de tycks vara otroligt fokuserade på att göra just detta, för att uppnå denna hypnotiska, stillsamma effekt - till skillnad från många gif-makare som mest tycks angelägna om att "spela upp" en sekvens som lika gärna kunnat fångas i ett YouTube-klipp (någon får en smäll, någon krockar med en bil). Konsten är att hitta de där bildrutorna där bakgrunden helst inte rör sig, dölja skarvarna så det går runt, runt. Det gör per definition ögonblicken minimala, subtila, nästan mystiska.
Vad gäller den vetenskapliga biten: ser definitivt en c-uppsats (eller åtminstone b) om detta. Nu eller inom en snar framtid. Kom igen, studenter! Giffar är, skulle jag vilja påstå, en väldigt viktig del av den moderna rörliga bilden, och dessutom unika för nätet. Någon borde definitivt kunna analysera dem utifrån det du är inne på, det frusna ögonblicket osv.
3 kommentarer:
Ja, den är ju fantastisk den där bloggen. Jag är gröngöling när det gäller .gif och undrar om detta är ett unikt tillvägagångssätt? Jag tänker på att animationen är koncentrerad till vissa detaljer medan resten av bilden är fryst? Eller är det old news som bara inte brukar göras så här snyggt?
Och om man tänker vidare: Går det inte att göra några filmvetenskapliga poänger kring dessa bilder? Film har ju alltid kunnat leka med tid och rum och de bästa bilderna på bloggen lyckas ju... tja, extrahera ett ögonblick som fastnar i tiden blabla... Eller nåt.
När det gäller skaparna av den här bloggen (vet inte vilka det är) tror jag helt enkelt att de är väldigt duktiga på att fånga små, små ögonblick där rörelsen i bilden är minimal och väl lämpad för loopning. (Dessutom är de oftast väldigt smak- och måttfulla i sina film- och scenval.) Och på så sätt är de ganska unika, åtminstone i sin konsekvens; de tycks vara otroligt fokuserade på att göra just detta, för att uppnå denna hypnotiska, stillsamma effekt - till skillnad från många gif-makare som mest tycks angelägna om att "spela upp" en sekvens som lika gärna kunnat fångas i ett YouTube-klipp (någon får en smäll, någon krockar med en bil). Konsten är att hitta de där bildrutorna där bakgrunden helst inte rör sig, dölja skarvarna så det går runt, runt. Det gör per definition ögonblicken minimala, subtila, nästan mystiska.
Vad gäller den vetenskapliga biten: ser definitivt en c-uppsats (eller åtminstone b) om detta. Nu eller inom en snar framtid. Kom igen, studenter! Giffar är, skulle jag vilja påstå, en väldigt viktig del av den moderna rörliga bilden, och dessutom unika för nätet. Någon borde definitivt kunna analysera dem utifrån det du är inne på, det frusna ögonblicket osv.
Intressant men jag tycker ändå det känns som att de har manipulerat bilden på något sätt. Inte en pixel rör sig ju förutom just det animerade.
Hehe, jag ska faktiskt skriva c-uppsats i film nu till våren...
Skicka en kommentar